Graverade smaragder

Under antiken lär ordet för ädelsten använts synonymt med ordet för graverad ädelsten eftersom att alla ädelstenar som då kom till användning i smycken eller förenades i mineralsamlingar var graverade på något sätt, bland annat med porträtt av olika slag. Verkligt prominenta personer som Alexander den store eller Kleopatra favoriserade smaragd och lär ha valt detta mineral för sina ädelstensporträtt. Tyvärr är dessa gröna minatyrbilder i ädelsten för länge sedan försvunna. Bra smaragder av den storlek som kan vara lämplig för gravyr med mer komplexa motiv är väldigt ovanliga och dessutom på grund av sin sköra natur svårhanterliga. Graverade smaragder är alltså en raritet. Även i indisk kultur behärskade man tidigt konsten att gravera ädelstenar och för ungefär två år sedan såldes i New York en magnifik smaragd som graverats i Indien på 1600- talet, pris cirka 500 000 USD. Det gröna underverket monterades på 1920-talet av Cartier i en tidstypisk platinabrosch i så kallad tutti-frutti stil, Cartiers innovativa smycken från 20- och 30-talen med färgstenar från Indien kallas ofta just för Tutti-Frutti smycken på grund av sin blandning av färgstarka ädelstenar.

Hexagonal stor smaragd med tidstypiskt mönster, smaragden tros vara av colombianskt ursprung men bearbetad av indier på  1600-talet

Hexagonal stor smaragd med tidstypiskt mönster, smaragden tros vara av colombianskt ursprung men bearbetades av indier på 1600-talet under den så kallade moguleran då också Taj Mahal byggdes. 1920 monterades den av Cartier precis som många andra graverade ädelstenar från Indien som Jacques Cartier fick tillgång till under många av sina resor till det ädelstensälskande Indien. Klubbad för 500 000USD.

Andra smaragder från moguleran än den ovan finns bevarade och vissa finns faktiskt i offentliga samlingar och går således att besöka. De två mest kända torde vara Mogul-smaragden samt Taj Mahal-smaragden, den första finns på museum i Qatar. Dessa två kända gröna stenar är sanna underverk och hyllningar till hela mänskligheten!

Mogulsmaragden, vikt cirka 217 carat med måtten 32x40x12 mm.

Mogulsmaragden, vikt cirka 217 carat med måtten 32x40x12 mm. Använd som talisman med en hyllning och bön till Muhammed ingraverad på ena sidan , grönt är en central  färg i islamsk kultur som symboliserar själva islam och används i religiösa sammanhang.

Baksidan på mogulen som bearbetades på 1600 talet och vars ursprung är Columbia varifrån de finaste smaragderna kommer ifrån. De kom till Indien via Spanien

Baksidan på mogulen som bearbetades på 1600-talet och vars ursprung är Columbia varifrån de finaste smaragderna kommer. De kom till Indien via Spanien. Smaragden  såldes för 2.2 miljoner USD för cirka tio år sedan. Den är nästan smärtsamt vacker.

Min egen favorit är den uttrycksfulla och förfinade Taj Mahal-smargden. År 2009 klubbades den 141 carat tunga smaragden för förvånansvärt låga 800 000 USD. Också den är hexagonal i formen i enlighet med mineralets naturliga tillväxtform. Den har också varit i Cartiers ägo som 1925 använde den i ett collier. Numera lär den finnas i en privat samling i Qatar. Motivet påminner oss om Taj Mahal och dess rika växtdekorationer.

Rar skönhet

Taj mahal smaragden med gravyr från 1600-talet. Rar skönhet, ett underverk från moder natur klädd i blommig 1600-tals dräkt.

Krysantem

En av blommorna på smaragden lär föreställa krysantemum.

Vacker bild av

Vacker detaljbild av mausoleumet i Agra, Taj Mahal byggdes på 1600-talet under samma era i Indiens historia när smaragderna ovan graverades.

Slutligen tillbaks till Cartier, som så ofta. Höstens loppisfynd är just ett Tutti Frutti smycke, en liten brosch med en graverad rubin i blickfånget som köptes på loppis i Staffordshire för cirka 1500 kronor och såldes vidare för 150 000 kronor hos Hansons Auctioners i Derbyshire. Outgrundliga är smyckenas vägar!

Söt brosch från 1930-talet stämplad Cartier, nyligen inhandlad på loppis i Staffordshire. Undrar hu den hamnat där?

Söt brosch från 1930-talet stämplad Cartier, nyligen inhandlad på loppis i Staffordshire. Undrar just hur den hamnat där?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s