Romare och ringar

Jag är både antikfreak och tokig i smycken och en stor beundrare av romarnas allt annat än svala inställning till konst i allmänhet och smycken i synnerhet. Med lagar reglerade de vem som fick bära smycken och hur de skulle bäras och huruvida de fick följa med sin ägare i graven eller inte. Caesar sägs ha försökt inta England enbart för att få tillgång till deras flodpärlor som skulle täcka en staty av Venus och flera kejsare samlade ihop enorma samlingar av smycken och ädelstenar som de ställde ut i speciella rum. Ringar spelade en central roll i romarriket och ursprungligen användes de huvudsakligen som ett sätt att fästa sitt sigill på. Det personliga sigillet var ett viktigt juridiskt instrument i antiken som användes för att signera och försegla bland annat dokument och andra slags försändelser. De graverade ädelstenar som användes som sigill är små underverk av skönhet och precision, de fyllde inte bara ett praktiskt syfte utan måste rimligen också ha fyllt romarna med förundran och beundran över skönheten de besitter. Kejsar Augustus kritiserades ibland i sin samtid för att vara alltför intresserad av vackra och dyra föremål, hans samling av smycken var omvittnad som kolossal och var hopsamlad från romarrikets alla hörn. Augustus lyckades ju annektera Egypten år 30 f.Kr. vilket naturligtvis var triumfartat för den beryktade kejsaren och också medförde att fantastiska föremål, inte minst bearbetade ädelstenar, strömmade in i romarriket. Sfinxen var ett populärt motiv i romersk konst och den första av Augustus signetringar föreställde en sfinx. Enligt romersk mytologi fick man sona med sitt liv om man inte kunde besvara sfinxens gåtor och enligt Plinius var det ett stående skämt när man emottog ett brev eller dokument förseglat med Augustus sigill att nu kom sfinxen med sina gåtor, ett skämt som väl innehåller ett uns av rädsla.

Guld och graverad karneol med sfinx, romersk ring från första århundradet e Kr klubbad hos Sothebys 2012 för cirka 35 000 kronor.

Guld och graverad karneol med sittande sfinx, romersk ring från första århundradet e.Kr. Klubbad hos Sothebys år 2012 för cirka 35 000 kronor.

Groda från antiken.

Groda i agat från antiken. Maecenas som var en annan av kejsar Augustus närmaste män hade ett sigill med en groda. Brev med dennes sigill var mindre populära att ta emot eftersom att de ofta innebar krav på skatteinbetalningar. I vissa kulturer lär det ha inneburit dödsstraff att stjäla någons signetring om man blev avslöjad.

En av Augustus mest kraftfulla medarbetare var hans militäre rådgivare Agrippa. Till denne överlämnade Augustus sin signetring när han vid ett tillfälle var allvarligt sjuk, en oerhört laddad   situation som mycket högtidligt beskrivs i litteraturen eftersom att den antydde att Agrippa skulle ta över hans roll och få makten över det enorma romarriket. Augustus överlevde krisen och Agrippa flyttade österut för att kontemplera sitt öde. Tänk att en ring kan spela en en sådan dramatisk roll! Kanske var den överlämnade ringen den andra av Augustus kända ringar som var graverad med ett porträtt av Alexander den store, en härskare som många stora män identifierat sig med.

Ring i karneol som föreställer Alexander den store. Från det första århundradet f Kr. I orginalring klabbad hos Bonhams för 55 000 pund 2011

Ring i karneol som föreställer Alexander den store i orginalfattning från det första århundradet f.Kr. Klubbad hos Bonhams för drygt 700 000 kr år 2011. Många ringar från antiken är i  karneol, ett vackert material som också ger upphov till tydliga avtryck.

Den tredje av kejsarens kända ringar och som var den sista Augustus använde för att signera dekret och dokument med var graverad med ett porträtt av kejsaren själv. Den grekiske gravören av denna förmodligen vackra ädelsten bar namnet Dioskourides och är en av de till namn kända antika ädelstensgravörerna. Dioskourides hade ett mycket högt anseende i Augustus kretsar och hans verk anses vara bland det vackraste bland allt vackert som antiken frambringat.

Karneol graverad ch signerad av Dioskourides verksam 65-30 f kr

Karneol graverad och signerad av Dioskourides som var verksam åren 65-30 f.Kr. Detta anses vara en av de främsta gemmerna från antiken, den är både uttrycksfull och harmonisk.

bild från 1724 Diomedes stjäl en staty från Athena

Bild från 1724 av gemmen ovan. Den föreställer Diomedes som stjäl en staty från Athena, en central händelse i Homeros berättelser om Troja.

Hyllos satyr son till Dio modern!

Hyllos var son till Dioskourides och gick i faderns fotspår. Här en kamé av hans hand med en leende satir. Märkligt modern!

Dessvärre är Augustus tre ringar försvunna. Tänk om man kunde få resa tillbaka i tiden och få se dem!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s