Monthly Archives: June 2015

Sotsass vs Cartier

Den galanta edvardianska stilen är synonym med intrikata smycken i förfinat hantverk i vitt, vitt och vitt. Vita diamanter som strömmade till från de nya sydafrikanska fyndigheterna fattades i vit platina som kunde bearbetas med nya tekniker till smycken som var lätta att bära trots att de härbärgerade enorma mängder diamanter och en massa fattningar för dessa. De nya pengarna från den nya världen höll Cartier under armarna under de turbulenta första decennierna av 1900-talet, redan innan de öppnat egen verksamhet i staterna levererades en inte oansenlig del av deras produktion till damer i USA. 1906 tillverkades för arvtagarinnan Mary Scott Townsends räkning en fantastisk choker av bara diamanter och platina, halsbandet är i sanning ett riktigt mästerverk i klockren edvardiansk stil. År 2002 arrangerade Cartier en utställning av sina omfattande samlingar i samarbete med Ettore Sotsass som fick göra ett urval och också fotografera sina favoriter. Min älsklingschoker är ett av de smycken som han valde att fotografera, ett mästerverk möter en mästare!

Sottsass och Cartier

Sottsass och Cartier

Advertisements

Mrs Vanderbilt loves Cartier!

I USA kallas decennierna kring skiftet mellan 1800- och 1900-talet för the gilded age. Mycket gick bra i staterna dessa gyllene år och familjen Vanderbilt var störst, bäst och nyrikast! Mycket bra gick det också för Cartiers verksamhet i USA, firman försåg de rika amerikanerna med fantastiska och överdådiga smycken som överglänste vad samma firma levererade till aristokratin i den gamla världen. Amerikanskor bar i stort sett tiaror och gigantiska broscher till vardags och allting handlade om stora och många diamanter ty less is a bore! På den tidens amerikanska kallades för övrigt tiaror för “diamond horseshoes”, ett mycket bra namn om du frågar mig. Mrs Cornelius Vanderbilt III verkar ha varit Cartiers mesta fan. Det finns fantastiska bilder när hon bär så många diamantsmycken att det nästan är svårt att urskilja var de börjar och var de slutar.

1909...

År 1909 bar Mrs C Vanderbilt en massa diamantsmycken av Cartier. Notera den enorma diamantkonstruktionen som löper från bröst till bröst och mellan denna och halsbandet en diamantros.

Närbild på broschen som tillverkats för Napoleon den tredjes hustru men sedermera hamnat i USA

Närbild på broschen som tillverkats för Napoleon den tredjes hustru men sedermera hamnat i USA.

Dessutom var hon trogen sina smycken hela livet, hon bar sina uppsättningar ung som gammal. Om någon frågar mig idag vart jag vill resa om jag kan resa genom tiden så blir mitt svar: ta mig till år 1941 när Grace Vanderbilt blev plåtad i sitt mansion på 5th Avenue!

Samma smycken på samma underbara kvinna år 1941 hemkom hos henne i NYC.

Samma smycken på samma underbara kvinna år 1941 hemma i hennes palats i NYC.

Halsbandet, platina och diamanter helt i enlighet med tidens modediktat.

Halsbandet; platina och diamanter helt i enlighet med tidens modediktat.

Neandertalare och smycken

Långt före våra företrädare på planeten vi bebor, de så kallade homo sapiens, befolkades vår glob av neandertalarna. Dessa tycks ha varit mer cerebralt avancerade än vad man tidigare trott. Analyser av 130 000 år gammalt material från en av neandertalarnas boplatser i dagens Kroatien visar nämligen att de bar smycken! Tidigare har man trott att detta var en konstform som de senare Homo sapiens utvecklade när de dök upp på världskartan för cirka 40 000 år sedan. En uppmärksam, och kanske kvinnlig, forskare uppmärksammade att åtta stycken örnklor som hittats vid en utgrävning bar spår av sådan speciell art att de förmodligen använts i ett halsband.

Bearbetad örnklo med en

Bearbetad örnklo med en urgröpning som man tror använts för att fästa den i ett halsband. Klon bär också spår av slitage som om den burits mot en kropp.

Detta revolutionerar vår syn på människans evolution, vi eller de som låg till grunden för oss, var mer komplexa och utvecklade än vad vi trott. Även tidigare fynd tycks vittna om att neandertalsmänniskan tillverkade smycken, och detta anses vara ett bevis på att de var kapabla till så kallat symboliskt tänkande vilket i sin tur ligger till grund för både vårt talade och skrivna språk och tankesystem som religion och vetenskap. Detta förutsätter naturligtvis att man accepterar att ett smycke kan vara mer än bara ett fysiskt föremål, till exempel att det symboliserar en magisk kraft som kan stärka och beskydda den som bär det. Så, det kanske är fallet att smyckeskonst är det första tecknet på den tänkande särart som vi moderna människor utvecklat!

Snäckskal hittat i Spanien som bearbetades för cirka 50 000 år sedan. Det är väl inte så långsökt att anta att det använts som mänsklig dekoration.

Snäckskal hittat i Spanien som bearbetades och färgats för cirka 50 000 år sedan. Det är väl inte så långsökt att anta att det använts som mänsklig dekoration…

Theodora och Verdura

1939 öppnade Verdura till sist sin egen ateljé och butik, i New York, efter att i flera år varit anställd hos andra. New York är en stad som skapt för den egensinniga smyckeskonstnären från Sicilien som blommade upp i staden som aldrig sover. Samma år formgav han också sitt kända Theodoraarmband, en så kallad limiterad variant av detta finns nu till försäljning i dagens Verdurabutik på 5th Avenue. I guld och med syndigt svart emalj och färgglada ädelstenar kostar det idag drygt 100 000 US-dollar.

Otroligt vacker klassiker från 1939...

Otroligt vacker klassiker från 1939…

Coco med sitt Verduraarmband

Coco med sitt Verduraarmband

En av de alla välbekanta kvinnor som burit armbandet är förstås Coco Chanel som arbetade med Verdura redan i Europa. Inspirationen till armbandet hittade den sicilianske mästaren i Byzans praktfulla kultur och kejsarinnan Theodoras färgstarka smyckesskrin. Den förslagna kejsarinnan från enkel bakgrund låg bakom den lagstiftning som på 500-talet reglerade vilka i det byzantinska riket som fick bära smycken av visst material, till exempel smaragd som enbart fick bäras av den finaste adel för att skilja agnarna från vetet och för att inte urholka värdet på det gröna mineralet. Damer av mindre så kallad fin börd löste problemet genom att låta tillverka grönt glas i samma färg och form som det gröna mineralet och vips såg de ut att tillhöra den allra finaste kretsen. Dessa realistiska smaragdimitationer av glas betingar idag höga priser på de flottaste auktionerna där fint folk av idag handlar.

Theodora avbildad i känd mosaik

Theodora avbildad i känd mosaik

Kors från senbyzantink tid

Kors från senbyzantinsk tid.

Grönt glas och guld. Örhängen tillverkade i byzans med sålda 2012 hos Christies för drygt 30 000 kronor.

Grönt glas och guld. Örhängen tillverkade i Byzans men sålda 2012 hos Christies för drygt 30 000 kronor.

Fantastiska pärlor!

Ibland svindlar det när man ser riktigt vackra föremål, det händer inte ofta men det är härligt. Till salu hos Siegelson, New Yorks och världens kanske förnämsta butik för antika smycken och vintagejuveler, finns just nu ett par örhängen som kan ta andan ur vem som helst! Det är inte örhängena i sig som är grejen men de droppformade stora pärlorna som hänger på ett par gammalslipade diamanter på cirka 3 carat stycket. De grå pärlorna är ett under av sensualism och mjukhet med en silkesartad jämn yta som smeker ögat och frestar till beröring. I alla fall jag blir knockad så mycket cyniker jag är!

Fantastiska pärlor till salu för den riktigt rika!

Fantastiska pärlor till salu för den riktigt rika!

Gråa naturliga pärlor är bland det ovanligaste ädelstensmaterial som finns och priset ryktas ligga på sina modiga 10 miljoner US-dollar, det vill säga cirka 85 miljoner kronor! Örhängena har tillhört kejsarinnan Eugénie, gemål till Napoleon III, som lyckades få med sig bara en liten del av sina smycken när hennes make förlorade makten 1871 och paret gjorde sorti från Frankrike.

Eugénie avporträtterad med pärlor

Eugénie avporträtterad med pärlor

encore...

encore…

Bulgari, amore mio…

Lika bedrövad som jag känner mig när dåliga och/eller ointressanta smycken säljs alltför dyrt lika lycklig blir jag när folk betalar höga priser för riktigt bra grejer. De stora internationella auktionshusen informerar ofta om vem eller åtminstone varifrån köparen kommer när de redogör för sina auktionsresultat och detta var också fallet när ett riktigt coolt garnityr från Bulgari såldes hos Christies i London i veckan. Vinnaren som köparen faktiskt rättmätigt här kan kallas bor tydligen i Asien och nästan 7.5 miljoner kronor blev priset när de fantastiska smyckena bytte ägare, detta var utropspriset dubbelt upp!

Typiskt 60-tal och typiskt Bulgari som lär ha varit den   smyckstillverkade som började använda också cabochonslipning också på förstklassiga färgstenar, här smaragder, rubiner och safirer i en mix med vita diamanter

Typiskt 60-tal och typiskt Bulgari som lär ha varit den smyckstillverkade som började använda cabochonslipning också på förstklassiga färgstenar, här smaragder, rubiner och safirer i en mix med vita diamanter och guld och platina.

Om än aningens mörkt i färgen inkarnerar halsbandet  och örhängena som tillverkades 1966 allt som var bäst med Bulgari när den italienska firman var som bäst, det vill säga på 60- och 70-talen. Visst är garnityret överdådigt på alla sätt och aningens gapigt men kanske är det den typiska italienska elegansen som lyckas balansera upp galenskapen. Det var också på 60-talet som Bulgari skapade sina Serpentismycken som vi känner dem idag och det var när det magiska decenniet smög in in 70-talet som Monetekollektionen tog form. Gyllene decennier minsann!

Serpenti...

Serpenti ringlandes upp för ett par vackra armar.

Antika mynt i moderna smycken, örhängen från Bulgaris kollektion Monete

Antika mynt i moderna smycken, örhängen från Bulgaris kollektion Monete.

Bulgari 1970

Bulgari, halsband från 1960-talet. En bild säger mer än tusen ord…

kvinnligt/manligt

Hur mycket man än älskar alla de högklassiga smyckena som passerar revy i auktionshusens glassiga kataloger och på modetidningarnas glansiga sidor kan det inbland bli aningens kväljande med alla pengar och fixeringen vid den materiella sidan av av smyckekonsten. Upphaussade priser på föremål av fixstjärnor på smyckeshimlen och begäret efter stora perfekta ädelstenar kan ibland göra åtminstone mig yr, och då menar jag inte yr av lycka! När man tröttnat på det övermaterialistiska kan det vara uppfriskande att kliva in i Lee och Raymond Yazzies universum där faktiskt närvaron av en diamant, en i sammanhanget egentligen naturlig komponent, sticker ut som en främling på ett släktkalas. De två nutida navajoindianerna som är verksamma i sydvästra USA skapar ofta smycken med lokalt material, gärna turkos från de delar av den nordamerikanska kontinenten där familjen Yazzie huserar själva.

Ring

Ring av Raymond Yazzie, navajoindian i en en stor familj av smyckeskonstnärer.

hg

Lee Yazzie 1997, spänne med en magnifik turkos i centrum.

Turkos är ett material som har vad man brukar kalla helig status i navajokulturen; det blåa mineralet symboliserar himlen, det livgivande vattnet och också människomannen. När européerna dök upp i det som vi idag kallar för USA introducerades korall i den indianska kulturen och genast blev det ibland blodröda materialet en viktig del av den rika nord-amerikanska smyckeskulturen. Korall representerar i sammanhanget den kvinnliga naturen så smycken med både turkos och korall, som är en vanlig materialblandning i Yazzies smycken, balanserar det kvinnliga mot det manliga så att den kända balansen uppstår! Naturligtvis är det också  väldigt vackra mineral både tillsammans eller var för sig, mineral som också många andra smyckeskreatörer använder. Se här en kavalkad av skönhet!

jkj

80-talare av Lee Yazzie  med korall i en hyllning till majskornet.

hj

Raymond Yazzie, 2013. Turkos från Lone Mountain i Arizona.

1974 vca

Ikonisk 70-talare av van Cleef, “Panka”, en hyllning till indisk smyckeskonst.

h

Hemmerle såklart, finns det någon annan smyckestillverkare vars smycken är så direkt igenkänningsbara?

vca

Exakta och fantastiska skapelser från van Cleef

webb

Pudrig skapelse av David Webb såklart.

Visst är världen mörk men glimtarna av ljus som finns och skimrar är så sköna!