Kedjor av kulturutbyten

Den indiska mogulkulturen brukar sägas vara en syntes mellan persisk och hinduisk kultur. I persisk kultur har blommor och trädgårdar en signifikativ religiös roll och i den långa indiska ädelstenskulturen spelar smaragden rollen som en av de mest betydelsefulla ädelstenarna.

En av den persiska trädgårdskonstens höjdpunkter är trädgården i Taj Mahal som skapades på 1600-talet. Den är ett försöka att återskapa en paradisisk miljö och skänka andlig tillfredsställelse åt dess besökare. Ordet paradis kommer från det persiska ordet för muromgärdad trädgård: pairidaeza.

En av den persiska trädgårdskonstens höjdpunkter är trädgården i Taj Mahal som skapades på 1600-talet. Den är ett försök att återskapa en paradisisk miljö och skänka andlig tillfredsställelse åt besökare. Ordet paradis kommer från det persiska ordet för muromgärdad trädgård: pairidaeza.

Dessvärre saknar Indien smargdfyndigheter av betydelse och de vackraste smaragderna som förekommer i indisk historia har kommit till Indien via spanska handelsresande från Colombia. De med blommotiv och av indier graverade smaragder som vi förknippar med de i Indien boende blomsterälskande mogulerna har alltså sitt ursprung i Colombia och det gamla inkariket som blev så brutalt skövlat av de spanska conquistadorerna.

Rar skönhet

Den så kallade Taj Mahal smaragden graverad i Indien på 1600-talet med samma sorts blomsterornamentik som finns på Taj Mahals väggar. Smaragden kommer från Colombia.

I början av 1900-talet reste Jacques Cartier till Indien på grund av indiskt intresse för europeisk juvelerarakonst och europeiskt intresse för indisk kultur. En korsbefruktning med ljuvligt skön avkomma ägde så rum. Cartier tog djupt intryck av indisk smyckeskonst och hade anställda som köpte upp smycken och graverade och ograverade ädelstenar från hela Indien.

1911

Bild från 1911 med Jacques Cartier tillsammans med indiska ädelstenshandlare.

Cartier var inte ensam om att resa runt i Indien utan också nyhetslystna förmöga amerikanska turister sökte sig dit och även dessa inhandlade ädelstenar som de lät firma Cartier skapa smycken av. Några av de mest välbekanta smycken som uppstått ur mötet mellan indisk och europeisk kultur är Cartiers ljuvliga så kallade Tutti-Frutti smycken, en underskön mix av hantverk, art deco och färgstarka oftast röda, gröna och blåa ädelstenar.

Daisy Fellowes, arvtagarinna av symaskins

Daisy Fellowes, arvtagarinna av symaskinspengar med sitt berömda Cartiercollier med typisk färgpalett av blåa, gröna och röda ädelstenar graverade i Indien.

Många av dessa nydanande smycken beställdes av och för amerikaner som med friska ögon och pengar gynnade många smyckestillverkare i början av 1900-talet och faktiskt förmodligen påverkade den starka och magiska utvecklings-fasen av smyckeshistorien som de första decennierna av det förra seklet är. Cartiers tuttifrutti smycken skapades inte i några enorma mängder och sällan kommer de ut till försäljning. Nu finns det dock ett väldigt vackert armband ute på marknaden, hos Sotheby´s i NYC förstås. Armbandet har tillhört Evelyn Lauder, gift med Estée Lauders son, och ropas ut i intervallet 750 000-1000 000 USD.

Platina och ädelstenar

Platina och ädelstenar i arbete från 1928 nu till salu hos Sothebys i New York. Senast ett tuttifrutti- armband fanns  på marknaden klubbades det för nästan rekordhöga 15 miljoner kronor. Lauders armband saknar safirer och är därför atypiskt, kanske det blir det något billigare. Notera den svarta emaljen i zig zag formation. Art Deco!

Undrar var armbandet hamnar och vems handled som ska få äran?

Leave a comment